Den där Jamie. Vilken bruksgren är egentligen den vi brinner mest för? Jag älskar sök, något som Jamie bara provat vid några tillfällen. Hon älskar jobbet men fattar inte varför man helt plötsligt ska slänga in massa belöningar. Skyddet är fantastiskt kul tycker vi båda. Där är liksom ingen belöning utan jobbet är grejen. I skyddet ingår spår. Spår är inte min grej som många vet. Verkar inte riktigt dom om Jamie heller hittat tjusningen ännu. Phu, bruksgrenen spår kan vi KANSKE stryka...

Jamie har "bara" tränats i rapport de senaste 2 åren så det känns orättvist att välja bort de andra grenarna.

Slutsatsen blev: Jag älskar brukset. Jamie ska få köra allt utan plan på när vi ska vara tävlingsklara. Om vi ens blir det. Kanske i någon gren, kanske i ingen. Det bästa med det hela är att vi kan vara med och träna med ALLA våra vänner, oavsett.

Vallning blir däremot vår huvudsyssla! Vilken hund, vilka framsteg vi gör nu! Idag passade vi på att valla på fältet innan de plöjer upp det. Fokus och samarbete!

Börjar lägga tryck från andra position. Tränar längre hämt och blandar fösning, flanker och drivning.

En grym måttstock är att jag kan valla ute på öppet fält MED indy på magen. Jag börjar lita på sen svartas förmågor!

I fredags var det dax för årets upplaga av Guldtackan, en vallhelg för aussies som jag tillsammans med Sanna anordnar varje år. Iår var även Linda idås med och hjälpte till, vilket jag är så otroligt tacksam över. Utan dej hade jag inte klarat det!

I fredagas var det alltså dags för valltävlingen, för fjäde året i rad. Första året var Link hållhund, andra året var han skadad, förra året kom vi trea men iår drog vi till med en vinst! Han är så otroligt rolig att valla med just nu och det liksom bara flyter på.

En lyckad eftermiddag som följdes av en lyckad kursdag under lördagen. 12 ekipage i olika nivåer som drillades i vallningens konst. Tyvärr kunde jag inte vara på plats under lördagen då Jamie hade rapportträning.

Maja/Link - Susanna/Pippi - Sanna/Dylan

Igår var det dags för Links tredje elitsökstävling. Vi var laddade, redo och taggade. Kändes så himla bra, lagom nervös, och lite mer erfarenhet hur jag ska ta en elitruta. Värmde upp Link och vi startade som hund nummer 2. Skickade vänster, där han gick ut fins och slog fram. Skickade höger hörn och även där gick ut fint och slog fram. 4-5 meter från mig skriker han till och drar upp tassen. Jäklar, trodde han trampat på något. Sätter Link ner och ska kolla igenom honom. När jag tar i honom så sträcker han ut höger framben och fullkomligt gallskriker. Tittar ändå igenom tass och armbåge, inget. Kopplar honom och går lite fram och tillbaka på stigen. Han belastade inte höger fram och haltade väldigt tydligt. Med en elitruta på 300 meter framför oss var det inget mer än att bryta.

Nu blir det till att boka tid och kolla igenom, säkert vila, rehab och starta upp nästa år med att bygga upp igen. Så jäkla surt! Ännu mer surt när ingen av övriga deltagare kom upp i certpoäng.

Nu ska vi ta oss en funderar på hur mycket söket sliter på Link och om det är läge att byta aktivering för honom eller om vi vågar köra på ett tag till. Håll tummarna.

I fredags var det dags att tävla ASCA Post Advanced igen. Det var bara två startande men inte vilka två som helst utan två Sockervindar, Link och Pippi. Saknade syster Thing men vi lyckades inte övertala de att köra denna gång tyvärr. Hade varit fint med triss i socker på pallen!

Jag var inte alls nervös utan säker på Link och vad han kan. Dessvärre behöver Link valla varje dag inför tävlig för att hitta sitt lugn, vilket vi tyvärr inte hunnit med. Det märktes också under rundan då Link gjorde allt lite för fort och har svårt att lämna balansen mot mig etc. Vi belönades ändå med en kvalificerad runda och fick därmed också titeln PATDs.

I lördags åkta jag och Malin till Dala-Floda för att tävla elitsök, Links och min elitdebut. Links debut var över på 17 minuter. Han kändes trött redan efter de första 100 metrarna. Hittade första figge på 100 meter, missade den på 200 och började markera figgen på 300, 5 sekunder efter att tiden tagit slut. En eller två figgar spelar ju ingen roll, det är tre vi vill ha. Kändes ändå bra att kunna avsluta och belöna med en träff i slutet!

Den andra figgen vid 200 meter låt vid ett berg. Jag såg att Link svängde av för tidigt och valde därför att skicka om där. Link sprang då upp på berget och vi gick vidare i rutan. Fick sedan veta att figgen låg nedanför berget och vinden låt så att han inte kunde få den uppefrån. Hade han gått ut rakt och inte svängt av på första skicket hade vi fått den. Bitter, ja lite!

Kände dock inte igen min trötta hund. En jobbig ruta med ris och snår, men inte omöjlig på nått vis utan ganska öppen, men tung. Antar att mina hundars kondis rasade samtidigt som min graviditet.

Nu några dagar senare, när bitterheten lagt sig, är jag ganska nöjd över vår debut ändå. Han jobbade sig rakt ut på djupet med fina framslag hela rutan igenom. Även om han var trött/hade ont så hade han ett helt ok tempo men framförallt jämt genom hela rutan. Då jag var nervös att han missat fig skickade jag lite väl täta slag och jag gissar på att han gick runt 20-24 tomslag och 2 träffar, det är riktigt jäkla bra gjort!!

Tänk att den här lilla smurfen har tävlat elitsök! Jag är så stolt över honom!

Eftersom vi var kvar och hejade fram Malin och Vegas till sitt andra cert passade jag på att träna både lydnad och upplet efter en tuff sökruta. Valde att belöna vissa delar och ge en bra minnesbild till Link. Nu har vi lagt upp en plan till nästa tävling men framförallt ska vi under hösten/vintern slipa på konditionen och komma tillbaka i vår bättre än någonsin!

Samtidigt som vi tävlade sök var Jamie utlånad till uppfödaren Sanna för att debutera i vallningssammanhang! När Jamie bodde hos Sanna i somras vallade de en del ihop och jag fick idén om att e även skulle tävla ihop denna helg.
En kvalificerad runda och High In Trial Started!!

Blandade resultat denna helg men jag är stolt över alla prestationer oavsett! Vi avslutade dagen med att fira Link som blev hela 7 år! Det är inte klokt vad tiden går fort! Så mycket roligt som vi gjort ihop och så många vänner jag fått genom denna hund! Tänk att vi debuterade i appellspår ihop med brorsan Vegas och att vi nu sju år senare fick debutera i elitsök tillsammans!

Fem veckor efter Indys ankokmst var Link och jag ute på banan igen! Jag var osäker på om vi skulle orka oss ut men allt har flytit på bra här hemma så jag anmälde i sista stund till Post Advanced, vallningsform inom ASCA.

Link har dock inte fått så många träningspass, under de få vi gjort har vi fokuserat på följsamhet, tempo och "där" kommando. Något jag hade velat träna mer var att att lämna balanspunkten och gå ur balans, det funkade inte alls under tävlingen men vi löste det ändå.

Post Advanced är en tävlingsform inom ASCA som hålls på öppet fält, likt ett VP. Det finns två olika banor, A och B, och man får en grupp på kanske 7-10 får. Vi fick göra A-banan som innhåller:

Fålla ut

Fösning ca. 200 m upp till en grind, där jag som förare måste stanna på 100m.

Styra hund och djur i en åtta fram till nästa grind och sedan ner mot tratten.

Efter tratten tar man tillbaka djuren och fållar in de.

Link skötte sig helt ok. Tyckte han samarbetade bra men var lite flaxig och ofokuserad. Det var väldigt högt gräs så det påverkade säkert ockås. Han såg inte riktigt djuren ute på flankerna.

För att få starta Post Advanced måste man vara klar med högsta klassen i arena klasserna och gör man två godkända rundor så får man en titel. Idag vann Link hela tävlingen och belönades med 114 poäng av 125. Han är så rolig att vara ute och valla med och jag bara älskar hans malliga uppsyn efter att vi vallat!

Vet att många inte gillar att t.ex min hund hund blir så glad när vi är klara med ett vallpass men jag ser det som att vi gjorte världens bedrift och är så jävla nöjda, likt ett avgörande mål i en VM final i fotboll, snarare än att han är glad över att få sluta valla. Bästa bästa blåa smufen! Du äger!

Med bara tre arbetsdagar kvar går tiden väldigt sakta. Idag var dock en ledig dag som spenderades i skogen och i hagen.

Jamie fick köra rapport. Grund på bara 50 meter synligt (kom på efter att vi alltid ska köra minst 100 meter och osynligt) och sedan ett frispår på 400 meter. Hennes längsta någonsin. Full fokus i väntan på att bli skickad och fint arbete i skogen!

Link fick träna markeringar då han gärna vill krafsa bort skynket från figgen. Bella fick som vanligt sköta Links beteende och tredje skicket blev jättebra! Vi har också valt att figuranten ska ställa sig upp innan markering ska avslutas.

Efter lunch träffade jag Sanna i vallhagen. Jamie är en nöt att knäcka...kan hon fösa rakt mot djuren eller kan hon inte? Jag vet faktiskt inte... Haha! Link tycker visslan är onödig och att balans is the shit! Vi har lite att träna på med andra ord!

Dagarna tuffar på och nu har jag bara 3 arbetsdagar kvar innan jag går på ledighet innan beräknad barnafödelse den 21 juni. Jag har hela graviditeten kunnat träna på som vanligt men nu är det med betydligt tyngre steg jag tar mig framåt. Rapporten går bra att köra och söket så länge jag får vara stighållare och slippa röra mig ute i terrängen.

Vallningen som vi precis kommit igång med igen tar tyvärr lite mer på kroppen. Jamie som behöver lite mer stöd och tillrättavisning av mig är svårt att få till bra träning med. Link däremot, som jag kan styra från håll, får köra på! Visslan ska tränas in och likaså ur balans som t.ex krossen. Sanna filmade ett litet pass nu i veckan. Link får hämta djuren och ta de rakt utan styrning från mig för att sedan fösa bort mot drag (som vi jobbar mycket på) och till sist göra en kross UTAN att falla över i ett hämt. Svårt tycker vi båda!

Jamie har bara fått två rapportpass sedan appelltävlingen. Ett med Bella där vi fokuserade på att springa flera gånger till Bella.

1. B-A 200m
2. A-C 300m
3. C-A 300m
4. A-D 350m

Jamie stannade (som jag misstänkte) 20 meter ut på det fjärde skicket. Jag var tyst och efter bara 3-4 sekunder valde hon att springa hela vägen i bra fart till Bella. På ett sätt inte bra med ett stopp. Åh andra sidan så är Jamie en tänkare och att hon själv tänker ut att hon ska springa för bästa belöning är viktigt för vår träning!

Det andra passet vi kört var med Rapportligan och Fenjas uppladning för appellstart. Jag hade denna gång Malin som mottagare på B. Jamie gick sjukt bra och jag är så stolt att hon nu har sprungit sin första fulla grundsträcka (1,1 km).

1. B-A 1100m
2. A-B 400m 

3. B-A 400m

Jamie gick som hund två men eftersom att första hunden inte sprang så blev det Jamie som tog täten från B till A. Ingen tvekan, full rulle till mig på A! Coola hund. Även Quick kom in på A men sedan blev det en del strul för övriga hundar. Detta resulterade i att Jamie fick en liggtid på över 60 minuter hos mig och jag valde därför att låta Malin komma och visa sig på A innan jag skickade henne. B station hade dessutom flyttat fram närmre oss på A (400m ifrån bara), med det vet ju inte hundarna. Full fart till Malin på B!

Planen nu är att fortsätta förlänga fristpåren och förlägningarna till 800-1000m ungefär. Vi kommer även förlänge grundsträckan men alltid med en förlägning!

Link har även blivit pappa igen! 8 fina valpar föddes den 1 juni på kennel Peak n'Stuff!

Tiden bara flyger iväg. Mycket på jobbet med utvecklingsamtal, bedömningar och planering samtidigt som magen växer och jag känner att jag inte är lika rörlig längre.

De senaste två veckorna har vi lagt om Jamies rapportträning lite. Vi har byggt mycket på frispår på Bella och hunnit med en 1-7 pass där vi ökat sträckan upp till 300 meter och även svårighetsgraden med jobbig terräng, mycket stigar som ska följas för att sedan lämnas. Alla skick har varit klockrena utan tvekan!

Nu ska vi ta tag i liggtiderna!

Hennes gräns verkar ligga runt 300-400 meter men nu känner vi att vi kan pressa oss över den gränsen! På lördag har vi träningstävling för rapportgänget och en heldag med appellrapport, lydnad, platsliggning och budföring väntar.

Förutom rapporten har vi hunnit valla en hel del, både på hemmaplan och borta. Jamie går från klarhet till klarhet även här. Både skogsarbetet och vallningen är något som passar Jamie utmärkt! Vilken hund jag har, vilka fina egenskaper! I vallningen är vi nu ute på öppna ytor, hon får hjälpa till med den dagliga skötseln och flytta djuren mellan stall och hagar. Hämten har vi utökat till 70-80 meter. Älskar hennes attityd, lugn och fokus,  det flyter på! 

Link har också fått träna på, både sök och vallning. Han har även fått träffa en tik, Pepsi och om några månader hoppas vi att det blir valpar på kennel Peak n' Stuff.

I tisdags var vi tillbaka till kiropraktorn och vi fick med oss positiva kommentarer. Link har ju ökat sin träning men mår bättre i kroppen. Jag ska fortsätta att massera höger bak och vänster fram men annars är det inte mycket att klaga på. Han rör sig fint och har inga större låsningar eller knutar i musklerna! Tänk vad bra min hund mår av att få vara i rörelse! Vi ska tillbaka igen men tidigast om 2 månader, mest för att jag vill ha en extra koll när sommaren och mer träning väntar!

Jamie hämtar djuren.

Idag mötte jag upp Sanna i hagen för att valla. Insprirerade efter gårdagens kurs så var vi bara tvugna att sätta igång med träningen på en gång. Målet för dagen var att börja i träningshagen för att få ett lugn innan vi går ut i stora hagen. Jag var tydlig med att stanna betyder stanna för att sedan använda stoppen så lite som möjligt.

Jamie gick helt sjukt bra, framförallt det första passet. När hon är i rätt fokus känner hon faktistk av djurens tryckzoon och till skillnad mog Link som tycker hon att det är helt ok att djuren står stilla. Det kändes som att hon faktiskt börjar balansera djuren mot mig, även inne i träningshagen. Tror inte att jag stoppar henne någon gång under passen, hon stannar däremot själv ett antal gånger och ibland får jag sakta ner henne när hon går mot djuren.

Hon kunde släppa och flanka även i vänster och gå och driva mot draget. Herregud vilken liten diamant jag har! Jag tänkte försöka lägga ut filmer på våra träningspass och vår resa mot ett VP.

Visst går det framåt! Hittade ett klipp från förra året där man tydligt ser att hon inte alls vill balansera djuren mot mig. Åh vad bra det är med film ibland!