För en vecka sedan åka jag och Sanna till Kitee i Finland för att gå kurs och tävla i vallning. ASCA (Australian Shepherd Club of Amererica) trails i två dagar och kurs för Marti Parrish. Resan dit gick bra även om den var lång. Vi var framme sent tisdageftermiddag och fick upp tältet innan det var dags att hoppa i säng och invänta morgondagen och första kursdagen!

Kul att få gå kurs för någon med så lång erfarenhet av aussie. Marti är väldigt ödmjuk och ser något positivt i alla hundar. Hon har ett tydligt tänk och förmedlade detta bra till oss kursdeltagare. Något negativt med kursen var att vi var väldigt många deltagare. På en kursdag (8-9 timmar) fick man bara ett tillfälle per hund. Vi hade alltså tre pass på tre dagar var. Positivt vara att man fick se många hundar, som tur var kände jag igen Jamie i några av de och kunde filma deras övningar och ta med mig hem. Onsdag gick Link på får, torsdag gick Jamie på får och fredag gick Link på kor.

Efter mitt pass i hagen tackade Marti för att hon fått se Link jobba och hade inte mycket mer att säga än att fortsätta jobba på mitt "där-kommano" som vi redan gör. Hon frågade om det var min första vallhund jag tränat upp och gratulerade till ett strålande jobb med honom. Kul! Under veckan har jag även fått besök av 3 Link x Rio valpar. De har blivit 7 månader gamla och är urgulliga! Väldigt trevliga, lekfulla och lita smått galna.

Gila, Hyrrä och Isla

Efter dessa tre kursdagar kunde vi konstatera att djuren inte skulle bli lätta under tävlingarna. Ankorna var de som var finast. Fåren var väl i stort sett inte invallade och inte vana att vara i olika mindre grupper. Splittrade sig och sprang helt hysteriskt bara hunden tittade på de. De gick inte till människor men sprang de nån gång mot en så var det rakt över en, ingen respekt för människor. Korna flyttade sig helt ok men kändes svåra att flytta runt på banan. Så visst blev vi alla nervösa inför helgen tävlingar.

Tävlingarna började med Anka - Får - Nöt och advance hundarna var först ut. Marti Parrish dömde anka och nöt och Dana Mackenzie dömde fåren. Då jag inte anmält Link till ankorna kunde jag sitta och titta på alla andra istället. Fåren skulle jag däremot köra men bara för att få in ett samarbete med Link på tävlingsdagen innan det var dax för korna. Link var minst sagt galen och tog inte många kommandon, (stopp, sakta, fram). Djuren är stressade och visst rycks Link med lite i det samtidigt som det är en liten arena så det är svårt att hålla ut som man önskar. Link fick i alla fal 99/120 poäng och kom 3:e efter Pippi (88 behövs för Qualifing score).

Sedan var det dax för korna. Vi fick en svår grupp (för oss i alla fall) där en av kvigorna inte ville gruppa sig med de två yngre utan hela tiden strävade tillbaka till fållan. En envis jäkel som både jag och Link jobbade stenhårt med utan att lyckas. Själva banan låg så till att efter första grinden sluttade det nedåt, in banan och detta hade många problem med. Samtidigt som hunden skulle putta djuren förbi grinden måste den snabbt ta ut avstånd och trycka in djuren mot bakre staketet för att hålla de där till andra grinden. Detta lyckades vi aldrig med utan jag fick till slut fålla in djuren igen utan att få de genom andra grinden eller tratten. 73/120 poäng och en 2:a plats (88 behövs för Qualifing score).

Pippi som tävlade i Started cattle, open ducks och advance sheep vann alla sina tre klasser och tog hem
High in Trial Started
High in Trail Open
High in Trail Advance

High in Trail Compined

Heja Sverige och heja Sanna och Pippi! Riktigt snyggt jobbat!

Söndagen startade med samma ordning men domarna bytte djurslag. Link gick lite bättre på fåren idag men kunde inte bli skickade i höger längst staketet i det starka draget. han vill gå vänster och det tight. Bestämde mig för att stoppa honom och säga till honom vilket såklart ger neddrag då vi tappar djuren. Vi fick 109/120 och kom 1:a! Link var nog den ända som inte hade problem att få upp fåren under söndagen men så är han ganska pushig där inne på arenan också.

Så var det då dags för korna igen. Försökte förbereda mig mentalt för vad som skulle kunna hända och visst gjorde det det...vi fick samma j-vla kossa igen! Men istället för att dra ner oss tänkte jag att nu jävla ska hon gå runt banan! Kossan skötte sig jättefint i denna grupp men vi hade ändå problem med draget upp i sluttningen. Vi kämpade oss så nära andra grinden som möjligt och tog det som vårt försök för att istället få till ett snygg jobb vid tratten. Kände själv att vi låg på håret till en kvalificerad runda och det blev en lång väntan på resultatet. Vid prisutdelningen räknades vi upp sist, VI VANN! 92/120 poäng, vårt sista leg och därmed WORKING TRIAL CHAMPION!

Dana Mackenzie, en av domarna i Finland

Inom ASCA Stockdog Trials finns det tre klasser (started, open och advance) på tre olika djurslag (anka, får och nöt). Man måste ha två leg (kvalificerade rundor) för två olika domare i varje klass innan man blir uppflyttad. För att bli WTCH måste man alltså tävla åtminstone 12 tävlingar. I started är 69 poäng kvalificerande och ger ett "leg" och i open/advanced måste man ha minst 88 poäng för en kvalificerad runda. Så här har det sett ut för Link på sin väg mot sitt championat:

Cattle

Sheep

Ducks

 Working Trial Champion

Det är ju helt otroligt att Link har godkänt vallhundsprov på får, ett 2:a pris i IK1 och nu även WTCH. Jag tror det är bara ca. 15 hundar i Sverige som har den titeln.

Nu har jag, efter många och långa pratstunder och diskussioner med vänner, kommit fram till att byta ut våra lydnads ambitioner mot andra drömmar! Link och jag kommer lägga lydnaden på hyllan och hoppar då samtidigt av Talangtruppen.

I julas blev Link friskförklarad i sitt ben men han är inte helt 100% bra. Efter många turer fram och tillbaka på Redog har vi kommit fram till att köra på med träningen ändå men istället införa rena vilodagar och dagar med lugnare aktivitet. Detta innebär att vi bara får till 2-3 pass i veckan vilket fått mig att tänka på två saker:

Ett - vi kommer inte få till den mängdträning som behövs för att förbättra oss i lydnaden och kunna konkurera i talangdruppen och på SM.

Två - vi kommer bara kunna hålla på med lydnad. Link och jag är mångsysslare, vi trivs bäst när vi får pyssla med olika saker. Framförallt mår vi som bäst i vallhagen eller i sökskogen.

Om det nu är så att Link aldrig riktigt blir bra i benet utan vi bara har några få år kvar att köra på så vill vi göra det vi gillar bäst! Vi kommer därför byta ut våra lydnadsdömmar om SM och Talangtruppen mot nya utmaningar. En IK1 start har vi redan fått till i sommar, vi får se vad som väntar här näst!

Tycker ändå att vi avslutar detta kapitel med flaggan i topp, min blåa smurf och jag! Vi debuterade tidigt i lkl 1 och slog till med full pott på 200 poäng i Sala. Nio tävlingar senare stod vi där med LP1 - LP2 - LP3. År 2012 tog vi vårt Lydnadschampionat och våren 2014 kom vi med i Talangtruppen efter ett års rehab och upphåll från allt vad träning heter. Så nog är jag stolt över våra prestationer även om det känns tråkigt att inte nå riktigt ända fram!

I fredags mötte jag och Bella upp Petri och Emma för rapportträning i Storskogen. Efter som Jamie bara vid något tillfälle tidigare kört med okända hundar valde vi att inte ha så lång grundsträcka. Bella och Emma traskade iväg 140 meter med hundarna till station B medan Petri och jag väntade på A stationen. Dia fick gå som första hund.

Jamie som är väldigt svår att få upp i stress (även den där positiva motivationstressen) ligger lugnt på din plats och väntar och tittar medan Petri och Dia tränar framföring. Så snart Dia hade kommit fram tog jag Jamie i kopplet och gick mot startsnitseln. Hon är tyst, lugn och fokuserad. Något som var positivt är att hon hela tiden hade fokus framåt, mot station B, och tittade inte på mig en sekund. Vid kommando "marsch" explderar hon och springer fort som en vessla till andra stationen.

B-A (140m)
A-B (140m)

B-A (140m)
A-C (170m - genom en "vägg" av buskar)
C-A (170m)

A-D (200m - vi fick avbryta Dias framföring då det kom två hästar mitt i banan.)

Förlägningen till station C var förbi en skogsvägg och eftersom det var en svår förlägning valde Bella att ropa på Jamie när hon såg henne på B stationen.

Innan skicket från A-D kom det två hästar mitt i banan. Dias framföring fick avbrytas och vi väntade tills hästarna hade passerat. Nu blev det spännande att se om Jamie hade kolla på sitt arbete efter en ganska svår störning. För att hjälpa Jamie fick hon på rull på Dia. Klockrent! Ingen hjälp vid denna förlägning! Det är så roligt att få träna ihop med duktiga förare och hundar! OM vi ska hejja på Er på SM!

Alla sex skick gjorde hon superfint! Det var så kul och spännande att se henne jobba i skogen! Hon är lite yvigare än rutinerade Dia vilket syntes då hon valde lite andra vägar in mot stationerna. Å andra sidan går hon då inte heller på annan hund utan försöker hitta vägen till sina förare!

Idag fick Jamie prova på en ny övning. Bella gick ut med Jamie 50 meter och skickade sedan tillbaka henne till mig (för att få en känd sträcka). Jamie fick sedan se Bella försvinna från station B innan jag tog bort henne utom synhåll. Efter 4-5 minuter fick Jamie sedan frispåra de 200 metrarna fram till Bella (med en övergång från känd till okänd sträcka). Fint fokus och bra fart, inte full gallop och inte heller skritt eller trav. Lite yvig men fokuserad och jobbade självständigt 30 meter framför mig, utan att ta mig till hjälp vid något tillfälle. Bella hade satt upp 3 snitslar som Jamie korsade fint allihopa. Hon blev lite misstänksam när Bella var gömd så nästa gång ska Bella få bygga upp en station med filten och skålen. Nästa steg kanske blir att skicka tillbaka Jamie till mig (som då istället står kvar i starten).

Efter skogen åkte vi till klubben och tränade igenom appellydnaden. Gick helt ok. Hon är en väldigt jämn hund utan överraskningar. Hon börjar förstå framförgåendet och hoppet. Provade också en apportering.