Det gick inte så bra, eller säger såhär, det gick åt helvete!

Jag lite så känns det just nu. Var till Hundpoolen med Link efter en veckas vila. Den gamla skadan har ställt till lite (läs mycket) problem igen. Fortsatt vila och koppelpromenad tills han har mindre ont i kroppen så vi kan börja rehaba och bygga upp muskler, i vänster fram, igen.

Kan inte låta bli att tänka vilken sjukt bra lägsta nivå min hund har! Två elitsök där han gått full ruta med den smärtan han visar i sin skada. Han är fucking awsom!

Igår var jag med Link till Hundpoolen för att titta igenom honom och se vad som orsakade smärtan på tävlingen i söndags. I det stora kändes Link bra i kroppen, vilket kändes skönt då vi under detta år ökat hans träning enormt mycket, från noll till flera sökträningar och tävlingar i veckan och allt som hör där till.

Höger fram kändes hård och stum och fystjejen hittade ganska snart vad smärtan kom ifrån, en muskelbristning. Däremot tyckte hon inte att det var höger som var problemet utan att vänster fram var betydligt mindre musklad. Vi kom såklart in på hans gamla skadehistorik igen och hon liksom jag tror att han blivit sämre i den skadan och därför gått och belastat höger mycket mer och nu under tävlingen så small det till.

På ett sätt skönt och på ett sätt inte så kul. Planen är i alla fall att bygga upp musklerna i vänster igen så han inte går och snebelastar, vi ska börja med vila, massage, laser och simning.

I fredags var det dax för årets upplaga av Guldtackan, en vallhelg för aussies som jag tillsammans med Sanna anordnar varje år. Iår var även Linda idås med och hjälpte till, vilket jag är så otroligt tacksam över. Utan dej hade jag inte klarat det!

I fredagas var det alltså dags för valltävlingen, för fjäde året i rad. Första året var Link hållhund, andra året var han skadad, förra året kom vi trea men iår drog vi till med en vinst! Han är så otroligt rolig att valla med just nu och det liksom bara flyter på.

En lyckad eftermiddag som följdes av en lyckad kursdag under lördagen. 12 ekipage i olika nivåer som drillades i vallningens konst. Tyvärr kunde jag inte vara på plats under lördagen då Jamie hade rapportträning.

Maja/Link - Susanna/Pippi - Sanna/Dylan

Igår var det dags för Links tredje elitsökstävling. Vi var laddade, redo och taggade. Kändes så himla bra, lagom nervös, och lite mer erfarenhet hur jag ska ta en elitruta. Värmde upp Link och vi startade som hund nummer 2. Skickade vänster, där han gick ut fins och slog fram. Skickade höger hörn och även där gick ut fint och slog fram. 4-5 meter från mig skriker han till och drar upp tassen. Jäklar, trodde han trampat på något. Sätter Link ner och ska kolla igenom honom. När jag tar i honom så sträcker han ut höger framben och fullkomligt gallskriker. Tittar ändå igenom tass och armbåge, inget. Kopplar honom och går lite fram och tillbaka på stigen. Han belastade inte höger fram och haltade väldigt tydligt. Med en elitruta på 300 meter framför oss var det inget mer än att bryta.

Nu blir det till att boka tid och kolla igenom, säkert vila, rehab och starta upp nästa år med att bygga upp igen. Så jäkla surt! Ännu mer surt när ingen av övriga deltagare kom upp i certpoäng.

Nu ska vi ta oss en funderar på hur mycket söket sliter på Link och om det är läge att byta aktivering för honom eller om vi vågar köra på ett tag till. Håll tummarna.

Ibland går det fort, alldeles för fort när våra älskade vänner lämnar oss. En av de absolut finaste och härligaste aussietikar jag träffat, Links mamma, har fått somna in. Hon är den där hunden med det där lilla extra! När jag ser henne och Sanna tillsammans gläds jag åt att även jag fått ta del av detta speciall band men med hennes son, Link. Samtidigt ser jag så mycket i hennes barnbarn Jamie,  En trygg och cool hund med skinn på näsan.

Hon har hela tiden haft ett extra litet öga över Link och senast i söndags fick jag se henne, på samma sätt, med Links son Nyx. Fina fina Tijah du kommer saknas oss!

En underbar avelstik och mamma!

Pysslade alltid om Link, ändå fram till idag.

Men det är nog såhär jag minns Tijah som bäst! Galen och glad med en härlig inställning till livet!