Om känslan i vallhagen är på topp så är känslan på lydnadsplanen i botten just nu med Jamie. Det som inte vill infanna sig är känslan och attityden. Hon är ganska allvarlig och vill arbeta men till skillnad från vallningen så måste jag hitta en extra motivation när det börjar bli längre kedjor och hela program. Hon gillar godis och jaktlekar men tycker inte riktigt att det höjer nivån och attityden att fortsätta jobba, det ger inget extra bränsle...Hon är dessutom ganska rak på sak och lär sig mönster väldigt fort och däremellan vill hon inte ha massa trams. Vi har t.ex gjort vindövningar i söket i koppel. När jag ser tydligt att hon har vind har jag vid några tillfällen tagit bort henne och skickat från stigen. Detta har hon snappat upp och när hon nu får vind så vänder hon själv och går åt andra hållet (förhoppningsvis för att bli skickad).

Det roliga i söket verkar vara att få springa. Hon vill gärna hitta figgar, har fin attityd och fart ut. Letar väldigt länge om det är svårt men när det är dax för belöning så verkar det inte vara så viktigt.

Är det fler som haft hundar som helst ser arbetet som belöningen, lite likt vallningen? Hur ska man då tänka kring grenar som lydnad som kanske inte är så självbelönande som t.ex agility och sök kan vara.

Mycket tankar kring detta blir det. Vill inte heller bryta ner hunden med påtvingad belöning samtidigt som jag inte vill att hon tröttnar för att det inte blir så mycket att jobba för. Det är också svårt för mig att få en bra känsla när jag inte riktigt listat ut vad Jamie är nöjd med. Jag har tyvärr mycket bilder av Links sätt att ta belöningar i huvudet, med full kamp, galen blick, hetsig attityd och iver att göra mer. Jamie är en annan typ, en klurig sådan.

Jamie 11 månader

Igår var det patrullträning igen. Det är så himla kul. Vi är ett mycket bra gäng med massa aussies och så Merja och Dundra såklart med all sin kunskap från flera SM bland annat! Igår var det dax att patrullera för första gången! Tidigare har vi mest tränat ljud från stillasittande. Det blev en ca. 700 meter lång patrullering med en ljudfigge i början som tändning och en ljudfigge i slutet.

Link gick väldigt bra måste jag säga. Bra tempo, kollade av spår, vind och ljud hela tiden. Stannade fint och jobbade vid mina halter och jag tycker jag såg tydligt när han kollat av området och ville gå vidare. Eter 700 meter kom ljudfiggen som han tog fint. Jag stannade dock lite för länge så han gjorde ett skall innan vi gick ut. Vi har ju bara jobbat oss ut till figgen direkt tidigare så det var inte så konstigt.

Fortsatt träning blir längre markeringar och markeringar i rörelse. Även patrullering på ovittrad stig ska vi köra.